Musik och kulturskapande i medierna
Musikundret i Fredagsmagasinet
Content is King på Twitter
Andra twittrare
Admin
måndag
sep112017

Tack till en ikon som gått ur tiden

Igår nåddes vi av nyheten att konstnären Hans ”Hasse” Alfredsson, tillika hedersmedlemmen i SKAP, har lämnat oss vid en ålder av 86 år.
Foto: Stefan Lindblom/SvD/TTHasse Alfredsson är en ikon som går ur tiden. En sann skapare i alla bemärkelser. Från allvar till skratt. Man kan inte annat än hålla med om hans eget förslag till skrift på gravstenen: ”Log och dog”. Vi vet alla att han fick mycket att hända däremellan.
.
Hasse, vi kommer inte bara minnas dig för dina absurda, djupt mänskliga och inte minst hysteriskt roliga texter, utan också för ditt djupa sammhällsengagemang och ditt stora hjärta som slog för de svagaste i vårt samhälle
.
Tack för allt Hasse Alfredsson, vi kommer sakna dig!

 

torsdag
aug172017

En intensiv vår, en härlig musiksommar och en höst med rivstart

Efter en, minst sagt intensiv vår, har sommaren erbjudit lite välbehövlig vila och jag är glad över att se tillbaka på en härlig musiksommar!

Puerto de la Cruz, Teneriffa. Foto: privat

Främst för att jag fått tid att komponera men också för alla uppskattade och välbesökta musikfestivaler! Under sommaren har jag kunnat följa flera av dem genom våra flygande festivalreportrar som rapporterat på SKAP:s instagram. Det har varit spännande att följa, ett stort tack till Mira Aasma och Selen Özan som varit på musikfestivalerna Gagnef, Dungenyran och Way out west!

Men jag har inte bara legat i hängmattan i sommar. I Sverige är ju de flesta på semester i juli men i Bryssel och EU-parlamentet är juli nästan den allra mest hektiska tiden med allt som ska bli klart innan parlamentarikerna och kommissionärerna går på semester i augusti. Så det har varit en hel del arbete med den avgörande upphovsrättsreformen som ska upp i EU-parlamentet i höst.

De personer som länge velat kritisera SKAP och SKAP:s vårfester har tyvärr inte heller vilat. De här personerna har de senaste åren, i syfte att skada föreningen, främst ägnat sig åt att skapa negativ publicitet kring allt de inte gillar (de har polisanmält SKAP:s vårfest, STIM, anmält Melodifestivalen och nu senast har de hotat med att anmäla Alexander Bard och TV-programmet Talang). Allt detta istället för att försöka påverka, förändra och utveckla med de demokratiska medel vi medlemmar tillsammans skapat.
.

"Allt detta istället för att försöka påverka, förändra och utveckla med de demokratiska medel vi medlemmar tillsammans skapat."

Som ett ytterligare led i detta hörde Expressen nyligen av sig för att fortsätta rapporteringen om SKAP:s vårfester, trots att inget nytt har uppkommit i ärendet.  Nu hade man försökt skapa bilden av att det finns medlemmar är kritiska till SKAP och vårfesterna. Men denna handfull medlemmar inte alls representativa för SKAP-kollektivet. Senast vid SKAP:s årsstämma i våras gav hela stämman enhälligt sitt stöd för SKAP:s ledning, hur ledningen (och tidigare ledningar) tidigare organiserat vårfesterna och för att man vill fortsätta  arrangera dem framöver. Medlemmarna uttryckte också tydligt att åtalet mot föreningen är grovt felaktigt och ett stort missnöje med hur denna handfull medlemmar agerat i frågan och röster har höjts för att till och med utesluta dessa personer. Detta har absolut inget med tycke och smak eller ”högt i tak” att göra. Tvärtom, ”högt i tak” är en av mina och SKAP:s absolut viktigaste principer.

Man ska också komma ihåg att det är vi,  SKAP:s medlemmarna som under så många år velat ha och behövt vårfesten som en mötesplats för hela musiksverige. En plats för oss upphovspersoner som ofta är ganska isolerade i vårt arbeta att träffa resten av branschen. Vårfesterna är en tradition som funnits i över sextio år och upplägg har utvecklats organiskt genom åren, med årsredovisning som sedvanligt godkänts av medlemmarna vid varje efterföljande årsstämma. Nu ser vi fram emot att den juridiska processen har sin gång så att vi kan börja planera framtida vårfester! Här hittar du mer fakta och info om SKAP:s vårfester.
.
Så vad händer annars i höst?
.
ECSA Gender Work Group ses i höst. Och jag blir ofta frustrerad över att det går så långsamt för vår bransch att bli jämställd men om man jämför med branschutvecklingen i många andra europeiska länder går utvecklingen i Sverige fram med stormsteg. Och jag är stolt över över SKAP:s initiativ för att förändra, bland annat vår satsning Skapelsen. Här kan du se den fina hyllningsfilmen till alla kvinnliga musikskapare som inspirerat och skapat historia. 
.
Styrelsemöten i all ära, men kvalitetstid med fru Helene är inte heller så dumt… Foto: privatEn annan höjdpunkt är när Polar Music Prize prisnämnd möts. En del av sommaren har använts till att samla underlag och gå igenom nomineringar. Nästa möte är på måndag och gissa om det skall bli spännande. Glöm inte att du själv kan nominera kandidater till priset på Polar Music Prize hemsida
.
Så för att sammanfatta: SKAP går en spännande höst till mötes, och jag har aldrig mer sett fram emot att få fortsätta jobba i musikskaparnas tjänst!

Jag håller musiken högst, men solnedgång beskrivs ändå kanske bättre i bild än med toner. Foto: privat

 

fredag
jul072017

Stolt tillbakablick på ett decennium av internationellt samarbete

Tio år av internationellt samarbete är en milstolpe och det är inte varje dag man får tillfälle att så tydligt inse att tio år av internationellt samarbete passerat, och än viktigare: vad det genererat.

I dagarna har vi firat att det var tio år sedan ECSA (European Composer and Songwriter Alliance) formellt bildades i Madrid. Vi firade jubileet i Madrid genom tillbakablickande, nätverkande, planering av framtida strategier och såklart en rad möten kring de reformer som inte tar paus varken för firande eller semester.

Möten med ledamöterna från det spanska parlamentet med ansvar för kulturfrågorna, och sedan med högsta ledningen på kulturdepartementet. Och efter dessa möten ECSA:s eget styrelsemöte, ett möte som till stor del handlade om de processer vi är mitt uppe där vi måste säkerställa att inte tappar momentum inför den viktiga slutspurten i upphovsrättsreformen. Att värna dagens upphovspersoner för att vi även i framtiden ska kunna blicka tillbaka på en stark livskraftig kultur kändes som en naturlig ingång till mötet.

Här förbereder jag mig inför möte med Spanska parlamentet, i ett historiemättat rum i själva parlamentet. Foto: ECSAEfter mötet var det dags för ett mer formellt firande av vårt tioårsjubileum, ett decennium som gett oss mycket att vara stolta över. Jag är stolt över de sakfrågor vi påverkat i en riktning som fördelaktig för musikens upphovspersoner, men kanske mest stolt över den position vi byggt genom förtroende. Förtroende för varandra och genom att Europas musikskapare talat med en enad röst genom ECSA, och också förtroende från dem som vi behöver påverka i bygget av våra moderniserade framtida rättigheter.Mötena i Madrid handlade om att inte tappa momentum inför den viktiga slutspurten i upphovsrättsreformen. På bilden håller jag inledningstalet till ECSA:s tioårsjubileum. Foto: ECSA

När jag åker hem från Madrid gör jag det med en ännu starkare övertygelse om att det vi gör inte bara är rätt utan också nödvändigt för så många. Att SKAP under så många år varit tongivande i det internationella samarbetet och en bidragande faktor till förbättringar på rättighetsområdet för oss själva och andra, gör att tillbakablicken känns lätt och inspirerande. Det gör att de motgångar vi stött på under vägens gång känns som ett nödvändigt ont för att faktiskt nå resultat.

onsdag
maj312017

En vecka med extra allt...

Det är inte ofta man så tydligt ges möjlighet att knyta ihop då och nu. Denna vecka har verkligen gett möjlighet till det, en vecka som minst sagt innehållit extra allt.

Foto: Johan OlssonDet kanske började dramatiskt i överkant under helgen då jag blev akut inlagd med dubbla dropp, samtidigt som jag satt med sista pusselbiten i reformen för den kollektiva förvaltningen, ett arbete som började för mig redan 2005.

Men låt mig börja med att spola tillbaka bandet lite.

Som ensam upphovsperson har du ingen möjlighet att hävda din musiks rätta värde gentemot de som vill använda din musik. Därför har vi musikskapare sedan lång tid tillbaka bildat kollektiv för att få mer styrka. Ett sådant kollektiv är Stim.

Föreningen SKAP, som är en av Stims tre ägarintresseföreningar, har som syfte att arbeta för upphovspersonernas väl och inflytande. Det har vi som förening lyckats med, inte minst i vårt arbete med den nya reformen för den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt.

Bra så.

Men inflytande är ett ansvar. Det kräver att man förvaltar det, och att det demokratiska underlaget är representativt för kollektivet och dess åsikter. Det betyder att tillräckligt många aktivt måste delta i de beslut som ska prägla deras framtid. Tyvärr känns som om all den fina representativiteten och engagemanget under senare år har fått ge vika för det högljudda, kritiska och ibland faktiskt till och med förnedrande.

Jag har själv varit utsatt för vad många av mina kollegor kallat häxjakt. En häxjakt som handlat om att inte respektera den demokratiska processens villkor, utan istället om att förändra de demokratiska förutsättningarna med hjälp av tvivelaktiga metoder.

Denna grupp, som består av en handfull personer, har under några år gjort allt från att seriepolisanmäla, kontakta min systers vänner på stan för att lufta diverse konspirationsteorier, alltid med mig som huvudperson. Skriva till före detta anställda vid Hovet med krav på min avgång från Polarprisnämnden för att jag bidragit till att Chuck Berry fått Polarpriset. Jag har fått ta emot hot och mejl med formuleringar som ”Din djävla åsna”, och det ger nog en fingervisning om verkshöjden.

Vad har då föranlett det här beteendet kan man då undra? Egentligen handlar det om en enda sak: föraktet för andras åsikter när de inte tycker som du.

Jag har inte velat berätta om detta förut därför att jag inte velat ta fokus från sakfrågorna vi upphovspersoner alla behöver ta på stort allvar. Jag och SKAP har därför oförtröttligt arbetat med att öka informationen och höja dess kvalitét kring just sakfrågorna.

Och hur det då gått?........ Alldeles utmärkt tack!

Efter måndagens årsstämma på Stim, då vi skulle rösta om helt nya stadgar och även ge stämman den absoluta makten att välja sina företrädare, kan jag inte annat än att hylla musikskaparkollektivet. Aldrig tidigare har vi haft i närheten så många medlemmar representerade, och under veckor har många medlemmar hört av sig för att fördjupa sig i material och historik.

Resultatet blev en enig stämma och ett starkt kollektiv, med alla förutsättningar att verka för musikens värde nu och i framtiden.

Det var förstås fortfarande någon från sagda lilla grupp som kallade mig för ”häxa”, men för att citera vad en medlem sa i måndags: ”Alfons, det är du som tar en kula för oss”. Och ja, om så är fallet gör jag det så gärna. Det ingår i mitt uppdrag och jag är tacksam över det förnyade förtroende jag fått som Stims ledamot i styrelse. Jag ska göra mitt absolut bästa för att fortsatt stärka mina kollegor.

Nu fortsätter processen med reform av upphovsrättslagen, men först ska jag in i min studio och skapa lite musik!

Fakta om Stims årsstämma:
Stims årsstämma ägde rum i måndags 29 maj på Hotell Rival i Stockholm. 259 röstberättigade medlemmar var representerade under stämman. Jag blev återvald som ledamot till Stims styrelse, på ett tvåårigt mandat.

 

 

 

 

 

 

 

 

fredag
maj122017

Upphovsrättsreformen mer aktuell än någonsin

Det är inte bara i Sverige upphovsrättsreformen är på agendan, utan inom hela EU, och så också Polen. I onsdags var jag inbjuden som talare och paneldeltagare på en konferens i Warsawa.

Jag tillsammans med professor Zdzisław Krasnodębski och Cécile Despringre. Foto: Aleksandra ZamarajewaJag visste egentligen inte så mycket om själva konferensen på förhand, annat än att min värd, professor Zdzisław Krasnodębski, är en nyckelfigur för upphovsrättsprocessen i EU-parlamentet, och när jag fick min frukost levererad till min lägenhet klockan 6.30 morgonen bestående av ett glas rödbetsjos, en skål sallad och en jättechokladcookie kände jag att dagen kunde bli annorlunda. Väl körd till Kulturministeriets mindre slott, insåg jag att flera av de anländande gästerna varken hade datorer eller anteckningsblock utan snäcka i örat. Jag började då ana att deltagare skulle komma att vara på mycket hög nivå, vilket visade sig stämma.

Polens förste vice premiärminister och kulturministerPolens vice premiärminister Piotr Glinski. Foto Aleksandra Zamarajewa Piotr Glinski, europaparlamentariker var några av de beslutsfattare som tog del vid rundabordet. Konferensen visade sig vara ett bra tillfälle att föra fram upphovspersonernas perspektiv och SKAP:s/ECSA:s medverkan resulterade i flera konkreta förslag för att trygga att våra synvinklar tas med i det pågående arbetet att bygga den nya infrastrukturen med upphovsrätten som bas. Och det är naturligtvis fantastiskt bra.

Foto: Aleksandra ZamarajewaJag och Googles representant var först ut med att presentera vår syn på upphovsrätt. Och med erfarenhet av tidigare paneler med Google representanter var hans anförande inget nytt. Googles representant Marcin Olender hävdade i princip att allt var frid och fröjd, att det minsann inte fanns något behov av att reglera. Och att vi musikskapare ska se Youtube som en marknadsföringskanal för att sälja merchandise m.m. och inte som en arena där vi faktiskt får betalt för att våra verk framförs.

Min fråga till publiken var hur man trodde att tex Polens kompositör Krzysztof Penderecki skulle fått tid skapa sin musik om han hade varit tvungen att sälja t-shirtar istället för att komponera?

När så Marcin Olender försökte rädda upp det hela med att slänga sig med höga summor man betalat till rättighetshavare svarade jag publiken att jag också hade siffror att förmedla, men att jag på grund av Google/YouTubes sekretessavtal inte fick kommunicera dem. Detta skapade viss irritation hos ministrar som är vana att få veta och lika mängd nervositet hos Googles representant då detta blev en konkret ögonöppnare för vikten av transparens. Något jag plockade upp när jag fick börja mitt anförande…

Jag pekade på den så kallade transparenstriangeln i EU-kommissionens förslag till upphovsrättsreform och vikten av att stödja den. Här i Resumés artikel kan du läsa mer om förslaget och de bidrag vi gjort till förslaget.

Sen hamnade fokus naturligt på paragraf 13 i samma reform. Den som handlar om Safe Harbor, och mer om om Safe Harbour kan du läsa vår debattartikel i Aftonbladet.

Som avslutning visade jag på upphovspersonernas starka relation till konsumenterna/lyssnarna och att vi gärna fortsatt stödjer de mellanhänder som ju möjliggör spridandet av vår musik, samt att alla i denna musikaliska ska få rimlig ersättning till vad de bidrar med.

Vi ska inte glömma att vi upphovspersoner är uppfinnare och investerare.

Vi uppfinner ny musik varje dag och vi investerar denna musik i start-ups som Spotify och YouTube för att de ska komma igång och kunna skapa en fungerande affärsmodell. Det är väl sedan rimligt att de när de blivit giganter inte glömmer detta och att vi då får rimlig del av vinsten?

Innan jag skulle iväg till en väntande taxi till flygplatsen fick frågade man mig om en sista kommentar. Jag använde den till att fråga Google representanten vad han och YouTube tycker att en lyssning på en låt borde vara värd?

Han försökte svara men inget kom fram. Ridå.

 Och sen hem till Sverige.