onsdag
jul062011
Almedalen 2011: SKAP:s seminarium om yttrandefrihet och upphovsrätt
onsdag, juli 6, 2011 at 11:10em Igår träffade jag en iransk regimkritisk rappare, en professor och en upphovsrättsfrälst journalist under ett och samma tak. Ja, en producent på Riksteatern också. Så kan det bli i Almedalen.
Nu var det ju inte direkt en slump, eftersom jag och SKAP bjudit in dem till samtal om yttrandefrihet och upphovsrätt, inom ramen för aktiviteterna under NMX, New Music Xperience. New Music Xperience är musikorganisationernas samlade satsning i Almedalen 2011.
För mig blev förstås höjdpunkten det seminarium vi höll på temat yttrandefrihet och upphovsrätt på tisdagen. Välbesökt, omtalat och framförallt bra. Alla håller förstås inte med om det sista. Men samtalet fortsätter. Jag tror att alla är eniga om att i alla fall det är positivt.
Vad var det som var bra, då? För min egen del fick jag med mig mycket av mötet med Ghogha, den iranska regimkritiska rapparen jag inledde den här bloggposten med. Inte nog med det – hon är kvinna också. I Iran är hon därmed trippelfel. Att rappa tillhör inte de tillåtna inriktningarna i musiken, särskilt inte regimkritiskt. Och absolut inte som kvinna.
Ghogha på SKAP:s seminarium om yttrandefrihet och upphovsrätt i Almedalen 2011.
Foto: Johan Hammarbäck.
Ghoghas berättelse var störande, tragisk och samtidigt hoppingivande. Hon ger, mitt i allt som är fel i detta land utan demokrati, röst åt ett behov av förändring. Hon är inte ensam, och dessa röster blir sannolikt fler med tiden. Hela 60 procent av befolkningen är under 30 år. Det är i den nya generationen utvecklingen mot demokrati kommer.
Det är här yttrandefriheten kommer in. Den saknas i Iran. Och på många andra ställen. Gemensamt för många länder som saknar demokrati är att de saknar en hel del annat också. Som upphovsrätt. Det finns förstås inget direkt samband mellan avsaknaden av just upphovsrätt och yttrandefrihet i sådana länder. Men vi kan konstatera att så ofta är fallet. Vi kan också konstatera att dessa staters regimer ofta har samma skäl för detta – makt.
Vill jag inte att du ska kunna yttra dig fritt, för att minimera risken att du och andra engagerar er i regimkritisk verksamhet, förbjuder jag dig att yttra dig. Jag skulle inte heller vara intresserad av att låta dig skydda ditt ord och ditt uttryck på något sätt. Därför finns det skäl att titta närmare på sambandet mellan avsaknaden av yttrandefrihet och upphovsrätt i totalitära stater. Åtminstone är skälen för den analysen både starkare och intressantare än skälen för en analys av, låt oss säga diktatorers val av solglasögon.
Jag kommer att få anledning att återkomma till Ghogha. Mitt eget samtal med henne kommer att fortsätta. Det är viktigt att organisationer som SKAP engagerar sig i yttrandefrihetsfrågan, av såväl humanitära som kollegiala skäl. Musiker, artister, komponister – vi behöver känna samhörighet över gränserna och hjälpa varandra att stå upp mot orättvisa, utnyttjande av vårt arbete och försök att begränsa våra uttryckssätt. Musikområdet har legat efter på det området. Till exempel har Sverige i många år erbjudit hjälp till författare som utsätts för orättvisor i sina hemländer. Nu höjs röster för motsvarande solidariska arbete för upphovsmän och utövande konstnärer inom musiken.
Och varför inte? Vi som arbetar med musik är ofta de första att råka illa ut. Just därför att vi har en röst. En egen röst. Och för att vi använder den. Avsaknaden av yttrandefrihet, men även upphovsrätt, är ett sätt att försöka beröva oss den. Därför är det oroväckande att det idag finns krafter som försöker motverka dessa demokratiska verktyg, bara för att de har kommersiella och politiska intressen.
Just, ja. Det var ju fler med på det där seminariet. Alla var bra och alla talade med egen röst om ett ämne de är väl insatta i och dessutom känner starkt för. Även om de inte riktigt vet varför, som Andreas Ekström, journalisten som betecknats ”upphovsrättskramare”. Varför han kramar upphovsrätten vet han inte själv, säger han, men han beskriver den som en elegant konstruktion, även om den inte är problemfri. Och att den skulle vara problemfri finns det nog inte en enda ”upphovsrättskramare” som vill påstå.
Nu finns det ju de som tycker att man löser de problem som finns genom att ta bort även det goda. Som exempel på det anförde Ekström att Piratpartiet säger sig vilja bevara den ideella upphovsrätten. Hur går det till, undrade Ekström, om Piratpartiet samtidigt välsignar remix- och delningskultur? Hur skulle jag kunna använda min ideella rätt om andra ändå får använda mitt arbete hur de vill, utan mitt samtycke? Och är det verkligen förknippat med yttrandefrihet att hävda att man kan få ta någon annans röst och försöka göra den till sin?
Rappkulturen är ett exempel på just remix. Här används andras arbete friskt. Sampling är mer regel än undantag. Men är det ett brott mot upphovsrätten? Piratpartiet tycks tro det. Men vi som arbetar med musik, vet hur det fungerar. Jay-Z fick en gång frågan om han bett om lov för att återanvända andras arbete i sin musik. ”Självklart!” svarade han. Det är ju deras arbete. Och de ska ha ersättning för det, tyckte han.
Piratpartiet fanns bland åhörarna denna dag. Det var bra. Dialogen måste fortsätta. De har också rätt till sin röst. Just därför är det tråkigt att de så sällan tar chansen att lufta sina stämband i möten med andra irl, afk eller hur man vill uttrycka det. I det fysiska mötet. Ingen, inte ens partiledare Anna Troberg, förmådde (eller kunde?) bemöta Ekströms påstående. Däremot ville man gärna släta över saken i efterhand och bemötte mina kollegers rapportering med ett ”tillrättaläggande”, som inte heller denna gång riktades till Ekström. Gissningsvis för att han kanske skulle svara.
Professor Jan Rosén har forskat både i det ena och det andra. Upphovsrätt känner han som sin egen bakgård. Det vet de flesta som intresserar sig för frågan. Så var han också utredare under den upphovsrättsutredning som levererat del- och slutbetänkande i april 2010 och maj 2011. Vad en del inte känner till, är att han kan yttrandefrihet också. Och sambandet mellan dessa.
Rosén och Ekström klargjorde båda tydligt att det naturligtvis inte är så att man kan hävda rätt att illegalt ladda ned musik med hänvisning till yttrandefriheten. Det är ett vanligt argument i en del fildelande kretsar. Knappast utanför dessa. Varför, framstår som tämligen självklart.
Rosén pekade på att upphovsrätt är svårt att greppa intellektuellt. Som mycket av vår lagstiftning, skulle jag vilja påstå. Det ligger i sakens natur. Därför framstår det som lätt naivt, eller som flirtande med väljarna, när man i politiken svänger sig med uttryck som att ”upphovsrätten är krånglig och obegriplig för gemene man, därför behöver den förenklas”. Gärna med tillägg som berättar vad som ”ska tas bort”.
Jag är inte motståndare till begriplighet. Men upphovsrätten är oftare ett aber för parterna i en affärsuppgörelse än för gemene man. På samma sätt som med andra aspekter av affärsuppgörelser blir det en del juridik. Och så ska det vara. Men upphovsrätten som juridisk konstruktion blir inte självklart bättre eller enklare av att man plockar bort delar som gemene man har svårt att ta till sig. Få, om någon, hävdar att det är dags att sänka straffskalan med hänvisning till att brottsbalken är svår att förstå för gemene man.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att årets politikervecka i Almedalen gav oss kvitto på att Kulturskaparna är väl etablerat. Förra året var vi nya på banan. Färre kände till oss. I år har vi haft välbesökta seminarier och ett både trevligt och givande mingel. Vi har synts i medierna både inför och under Almedalsveckan. Vi har hittat nya samtalsparter och fortsätter efter Almedalsveckan med dialoger kring exempelvis digital teater med alla möjliga aktörer på området. Också politiken efterfrågar oss som resurs när det gäller upphovsrätt i digitala miljöer. Samverkan med riksdagens kulturutskott kommer att fortsätta efter sommaren.
Samtal, samverkan och samarbete är viktigt. Också över ideologiska gränser. Det har jag hävdat från starten av Kulturskaparna. Jag är hellre med och utvecklar något i en riktning som flera kan vara hyfsat nöjda med, än fastnar och halkar efter för att jag hårdnackat håller fast vid min egen ideallösning. Samhällsutveckling handlar trots allt ofta om kompromisser. Har man inte viljan att bjuda till, kommer man ingenstans.
Tack för i år, Almedalen!
Reader Comments (4)
Men Alfons, det är ingen som påstår att illegal fildelning faller under yttrandefrihet. Däremot så är innebär "upphovsrättskramarnas" förslag på tekniska åtgärder för att stävja fildelningen stora hot mot bl a yttrandefrihet, budbärarimmunitet och brevhemlighet. Så klart. Nu bidar du också till skyttegravskriget.
Hej,
För de som befinner sig i en skyttegrav ter sig nog allt som rör sig utanför den som "krig".
Jag ställer dock inte upp på det. Yttrandefriheten är alldeles för viktig. Bra att du problematiserar. Önskar du hade rätt när du säger att ingen påstår att illegal fildelning och yttrandefrihet är ett par. Tyvärr så är det just här många fastnar. Kanske för att man faktiskt tror det, men troligare för att man tror att man bör tycka så för att t.ex behålla en maktposition etc.
Mycket att säga om detta men jag skall dra mitt strå till stacken genom att låta bli och återigen be oss alla att tänka över våra prioriteringar, våga samarbeta och göra nytta i värld som desperat behöver det. Att se nyheten Ibrahim Kashoush mord och på det få samma gamla gliringar om "betaaaalt" kändes osmakligt och det är dags att tydligt ta avstånd från det beteendet och göra nytta.
Ser nu fram emot den internationella konferens om yttrandefrihet SKAP anordnar den 21 november som vi hoppas kunna sända live till Iran. Hoppas du är med oss då!
Hej.
Tack för ett mycket bra seminarium. Kopplingen mellan yttrandefrihet och upphovsrätt låter mycket intressant. Finns det några studier eller annat som kan visa på detta samband?
/Leiph
Hej Leiph,
Kul att du uppskattade seminariet! Hoppas du får möjlighet att följa oss även den 21 november i Stockholm.
En hel del har skrivits i ämnet. Varför inte börja med Gunnar Petri, Stims styrelsordförande och tidigare vd, som har doktorerat i rättshistoria vid Uppsala universitet. Hans avhandling heter Författarrättens genombrott och behandlar sambanden mellan yttrandefrihet och upphovsrätt ur ett historiskt perspektiv.
Han har tidigare även skrivit Rätten till menuetten (2000), en historik över upphovsrätten inom musikområdet.
Läs mer på Uppsala universitets webbplats.
Ha en bra sommar!
/Alfons